Kemikaliehantering

Kemikalier ska förvaras så att risken för spill eller läckage till omgivningen minimeras och så att ett eventuellt spill inte kan spridas vidare till marken eller vattnet.

Vid ett spill eller en olycka kan konsekvenserna för miljön och kostnaderna för sanering bli stora. För att undvika att kemikalier kommer ut i omgivande mark eller vatten måste du som är verksamhetsutövare göra lämpliga skyddsåtgärder. Kemikaliernas farliga egenskaper, mängden kemikalier som förvaras och omgivningens känslighet avgör hur omfattande skyddsåtgärder som behövs.

Grundläggande skyddsåtgärder

Kemikalierna ska alltid förvaras på en tät och beständig yta. Om det finns fordonstrafik omkring förvaringsplatsen behöver det finnas påkörningsskydd. Spill och kladd vid förvaringsplatsen vittnar om att hanteringen inte är tillräckligt bra.

Exempel på skyddsåtgärder

Nedan listar vi några exempel på skyddsåtgärder för att förhindra olyckor och läckage till miljön. Exemplen är vägledande och inte generella krav, det kan även finnas andra skyddsåtgärder som kan uppnå samma resultat. Du som är verksamhetsutövare behöver göra en bedömning över vilka skyddsåtgärder som behövs, utifrån vilka kemikalier som du förvarar, vilken mängd som förvaras, kemikaliernas farliga egenskaper och hur känslig omgivningen är.

Administrativa åtgärder

En genomtänkt och välfungerande egenkontroll minskar risken att en olycka sker och den minskar även konsekvenserna av olyckan. Egenkontrollen bör bland annat innehålla:

  • Rutiner för regelbundna riskbedömningar av verksamheten och kontroller av exempelvis kemikaliebehållare.
  • Rutiner för att hantera spill eller läckage.
  • Rutiner för hur ni säkerställer att personalen har den kunskap som behövs.

Förvaring inomhus

  • Kemikalier bör förvaras i utrymmen utan golvavlopp.
  • Om det ändå finns ett golvavlopp bör det tätas, förses med krage eller ledas till en uppsamlingstank för att förhindra att kemikalierna kan komma ut i miljön.
  • Om golvet sluttar mot en uppsamlingstank eller en gallerdurk med ett tätt uppsamlingstråg är det lättare att samla upp kemikalier som har läckt ut.

Invallning

En invallning kan användas både inomhus och utomhus för att minska risken att en kemikalie rinner ut i avloppet eller ner i marken.

  • Invallningen ska rymma hela den största behållarens volym och minst 10 % av de övriga behållarnas volymer.
  • Invallningen ska vara av ett beständigt och tätt material. Vid förvaring utomhus ska tak eller regnskydd alltid anordnas.
  • Ett rum kan fungera som invallning om golvet är av ett beständigt material, om det finns en hög, tät tröskel och om skarven mellan golvet och väggarna är tät.

Övriga skyddsåtgärder

  • Kemikalier som kan reagera med varandra, exempelvis syror och baser, bör förvaras åtskilda och i olika invallningar.
  • Droppskydd eller spilltråg bör finnas där det är troligt att det blir spill eller läckage.
  • Absorptionsmaterial bör finnas och förvaras lätt tillgängligt
  • Läckagelarm kan komplettera eller ersätta andra skyddsåtgärder.

Hantering och förvaring av brandfarlig vara kan orsaka stora skador om det inte görs på rätt sätt. Därför ska den som yrkesmässigt eller i större mängd hanterar brandfarlig och/eller explosiv vara ha tillstånd för det.

Vad är en brandfarlig vara?

Exempel på brandfarliga varor är bensin, thinner, lacknafta, rödsprit, spolarvätska, fotogen, dieselolja, färger med lösningsmedel, gasol med mera.

Var söker jag tillstånd?

Tillstånd söks numera hos Räddningstjänsten Östra Skaraborg. Se länk under Relaterad information här på sidan.

Vissa köldmedier (kallas ofta freoner) bryter ner ozonskiktet och påverkar klimatet mycket negativt. För att minska miljöskadan finns det regler för vilka köldmedier som får användas vid nyinstallation/konvertering av kyl- och värmepumpaggregat eller påfyllning av befintliga aggregat. Reglerna gäller också skötsel och underhåll av anläggningarna.

För vem gäller reglerna?

Reglerna gäller dig som bedriver yrkesmässig verksamhet och har kylar, frysar, luftkonditionering eller värmepump installerad i lokalerna. Det är viktigt att du känner till och följer de regler som gäller för installation och skötsel av kylaggregat och utrustningar som innehåller köldmedier.

Nyinstallation och konvertering

Vid nyinstallation av kylutrustning på 14 ton koldioxidekvivalenter eller mer krävs en anmälan till Verksamhet miljö och bygg. Informationen ska lämnas in i god tid före installation/konvertering. Detsamma gäller vid konvertering av kylutrustning på 14 ton koldioxidekvivalenter eller mer då ett köldmedium ersätter ett annat.

Vid installation, utbyte, ombyggnation eller reparation av köldmedieanläggningar ska läckagekontroll genomföras av en certifierad kylfirma.

Köpa ny utrustning

När du köper ny utrustning är du skyldig att ta hänsyn till vilken utrustning som har den minsta miljöpåverkan. Vilken typ av köldmedium och vilken mängd innehåller utrustningen, och hur mycket el förbrukar den? I dag finns möjlighet att köpa utrustning som innehåller miljövänligare köldmedium, till exempel koldioxid. Det är viktigt att ett sådant alternativ övervägs.

Varje utrustning ska ha en märkning

Varje utrustning som du ansvarar för ska ha en märkning där det framgår köldmedietyp och köldmediemängd. Det måste finnas drift- och skötselinstruktioner på svenska för varje utrustning och du är skyldig att föra register för varje utrustning. I registret ska framgå om köldmedium tappats av eller fyllts på, när läcksökning genomförts och vem som gjort detta.

Läckagekontroll (periodisk läcksökning)

Som ansvarig för anläggningen ska du se till att läcksökning görs av en certifierad kylkontrollant med jämna mellanrum. Från och med 1 januari 2015 gäller nya regler, vilket bland annat innebär att det är köldmediegasens så kallade koldioxidekvivalent som avgör hur ofta läcksökningen ska göras. Gränsen för läckagekontroll låg tidigare vid tre kilo fyllnadsmängd. Nu är gränsen 5 ton koldioxid ekvivalenter. För att läsa mer om F-gasförordningen och/eller räkna fram koldioxidekvivalenten för din anläggning läs mer under Relaterad information här på sidan.

När ett läckage av fluorerade växthusgaser uppstår ska du som operatör se till att utrustningen kontrolleras av certifierad person inom en månad efter reparationen för att bekräfta att reparationen har fungerat.

Ta reda på hur ofta din anläggning ska kontrolleras

Om anläggningen innehåller:

  • 5 ton CO2e eller mer - 1 gång per 12 månader.
  • 50 ton CO2e eller mer - 1 gång per 6 månader.
  • 500 ton CO2e eller mer - 1 gång per 3 månader.

Om utrustningen har ett läckagevarningssystem förlängs tiden mellan kontrollerna med det dubbla.

Observera att de nya reglerna kan innebära att kylaggregat som innehåller mindre än 3 kilo måste läcksökas, om det innehåller minst 5 ton koldioxidekvivalenter. Aggregat under 3 kilo köldmedia ska läckagekontrolleras från och med den 1 januari 2017.

Utrustning med 3 kilo eller mer men mindre än 5 ton koldioxidekvivalenter fråntas kravet på periodisk läckagekontroll och ska därmed inte redovisas i årsrapport för köldmedia.

Hermetisk sluten utrustning i mängder på mindre än 10 ton koldioxidekvivalenter omfattas inte av läckagekontroller (förutsatt att utrustningen är märkt som hermetiskt sluten). Observera att det kan innebära att kylaggregat som innehåller mindre än 6 kilo och är hermetisk sluten ska läcksökas, om det innehåller minst 10 ton koldioxidekvivalenter. Aggregat under 6 kilo köldmedia ska börja läckagekontrolleras från och med den 1 januari 2017.

Tänk på att köldmedium med stor klimatpåverkan innebär tätare kontroller. Det kan vara ett skäl till att byta till ett alternativ med lägre klimatpåverkan redan nu och att välja andra alternativ när det blir aktuellt att nyinstallera.

Krav på person- och företagscertifiering

Från och med den 4 juli 2011 är det krav på att samtliga personer som jobbar med fluorerade växthusgaser ska vara certifierade (detta krav gäller bland annat för läckagekontroll, installation, underhåll, service och omhändertagande av köldmedium). Uppgifter om vilka företag och personer som är certifierade hittar ni på INCERTs hemsida, se länk under Relaterad information här på sidan.

Rapport till miljö- och byggnadsnämnden

Om din anläggning innehåller en köldmediegas med en sammanlagd mängd på 14 ton koldioxidekvivalenter eller mer måste du varje år rapportera resultaten från läcksökningarna till miljö- och byggnadsnämnden. Senast 31 mars ska årsrapporten för föregående år vara oss tillhanda.

Rapporten ska redovisa alla åtgärder som gjorts på kylsystemet under det föregående året. Dessutom ska installerade, påfyllda och omhändertagna mängder av köldmedier uppges. Om du inte skickar in en rapport eller om din rapport kommer in för sent kan det innebära en miljösanktionsavgift.

Förbud mot vissa köldmedier

Regeringen har beslutat att det är förbjudet att använda CFC i befintliga kyl- och värmepumpanläggningar. Befintliga stationära anläggningar (enhetsaggregat) med 900 gram CFC eller mindre är undantagna från förbudet tills de tjänat ut.

Sedan den 1 januari 2015 är det användarstopp för alla kylanläggningar som innehåller HCFC-köldmedier med en fyllning på 3 kilo eller mer. Det innebär att sådana anläggningar ska ha skrotats och tömts på köldmediegas eller ersatts med nyare köldmedium.

Regler från och med 2020

Köldmedium med högre GWP-faktor än 2500 (R404A) får inte fyllas på vid installation och service av utrustningar som innehåller mer än 40 ton koldioxidekvivalenter (motsvarar 10 kilo R404A). Förbudet gäller från och med den 1 januari 2020. Förbudet gäller inte utrustning som är avsedd att kyla till temperaturer under -50 °C.

Skrotning

Skrotning av aggregat får endast utföras av ett behörigt kylföretag. Kopia av det skrotningsintyg som kylföretaget utfärdar ska skickas till oss. Alla aggregat som skrotas under ett år ska också redovisas i Årsrapporten.

Byte av verksamhetsutövare

Glöm inte att informera oss om du säljer eller övertar en anläggning (företaget byter ansvarig verksamhetsutövare). Gör du inte detta, debiteras tidigare operatör (verksamhetsutövare) års- och tillsynsavgifter. Om du behöver ändra din fakturaadress behöver du meddela detta till oss så fort som möjligt.

Miljösanktionsavgifter

I Miljöbalken finns bestämmelser om miljösanktionsavgift, som är en administrativ sanktionsavgift. Avgiften ska betalas till staten när verksamhetsutövaren har åsidosatt vissa bestämmelser.

Miljösanktionsavgift tas bland annat ut för:

  • Utebliven anmälan av köldmedia.
  • Rapporten lämnas in för sent.
  • Kraven på register inte har uppfyllts.
  • Du har använt ett icke-certifierat företag för kontrollen..
  • Installationskontroll eller återkommande läckage kontroll inte genomförs inom föreskriven tid.
Publicerad: 01 december 2023 Uppdaterad: 17 maj 2024

Kontakt

Expeditionen miljö och bygg0501-75 60 05mbn@mariestad.se